Att bo i Italien är som ett äktenskap

Bröllopspar_San Giorgio
Att bo i Italien, är lite som ett äktenskap, menar dagens gästskribent Charlotte. Det går upp och ner...

Har du någonsin drömt om att flytta till Italien med din familj och i samband med det funderat på, hur det är att faktiskt bo där ”på riktigt”. Vår gästskribent Charlotte, som har bott i Italien med sin familj de senaste fyra åren, delar här med sig av några av sina erfarenheter som utlandsdansk i Italien. Trevlig läsning.

Som ett nyförälskat par

Att vara utlandsdansk i Italien, är som ett äktenskap. Det går upp och ner – och är inte alltid en dans på rosor. MEN det beror också på din inställning till saker och ting. Är glaset halvfullt eller halvtomt? En inställning som är viktig från dagen då man står med fötterna på italiensk mark och tänker: ”okej, då är det alltså här vi ska bo”. Som ett nyförälskat par, som precis har flyttat ihop, har man ställt in sig på att det kan vara svårt i början, men man gör allt för att se glaset som halvfullt, så går det väldigt mycket lättare att ta sig igenom skeenden som inte riktigt går som man väntat sig.

Vores hus med svømmepool. Vores italienske liv.
Vårt hus med pool. Vårt italienska liv.

Som t.ex. då jag efter 2 månader i Italien tid i ett varmt postkontor och efter 30 minuters kö till den ena disken, upptäckte att jag hade ställt mig i fel kö, och hörde mig själv säga till mina barn på 4 och 6 år: ”Nu ska det väl bli kul att se, hur det är att stå i den andra kön”.

”Pappa – vad heter häst på danska?”

Man suger åt sig alla intryck, och de flesta hamnar på den positiva sidan. Och innan man hinner tänka, så har det första året passerat, och man ser tillbaka på det året med tanken: ”oh, det gick ju ganska bra ändå”. Barnen kom in på en bra italiensk skola och efter cirka 6 månader kan de båda prata italienska – även om den minsta ibland är förvirrad och frågar ”pappa, vad heter häst på danska?”. Pappan är bara glad att se att hans familj kommit till rätta, och mamman är kommit på hur ett italienskt postkontor fungerar…

Skoleafslutning
Skolavslutning i 35 graders värme, som varar i 2,5 timme med sång och dans.

Det andra året som utlandsdansk är svårare, då smekmånaden är över, och vardagen börjat på allvar. Nu är det roliga och nya inte längre lika roligt och nytt, och vattnet i glaset är inte alltid längre halvfullt, utan också halvtomt i vissa tider. Man är inte längre hon den ”nya och spännande i klassen”, utan mer hon den underliga, som inte förstår italienska, och som ber slaktaren i supermarknaden om malt cavallo-kött (häst) istället för vitello-kött (kalv). Eller hon som bjuder in sonens lekkamrats pappa i huset, och under rundvisningen av huset säger ”Tu vuoi (vill du)…?” medan man pekar på sovrummet.

Kris i äktenskapet

Förväntningarna är därför lägre vid starten av tredje året som utlandsdansk, då man vet vad det innebär att vara ensam, att inte kunna göra sig förstådd, att inte känna sig som den person man är hemma i Danmark. Att alltid vara glad och förstående i ett främmande land, med känslan av att inte vara hemma, utan alltid gäst. Den första stora krisen i äktenskapet tar plats, och man inser att livet kan vara svårt, även om solen skiner utanför dörren.

Första året då vi precis hade anlänt. Jag och barnen Josephine 6 år, och Jonathan 3 år.

Och så helt plötsligt… efter att ha kommit igenom krisen, så är det som att alla ens ansträngningar för att få saker att lyckas, börjar att ge frukt under det tredje året. Det kommer in fler och fler vänner i livet. Projekt som det inte fanns tid till i Danmark startas upp. Friheten känns bättre och möjligheterna är flera.

Språkkurs i ”italienska, vi testar igen…”

Övergången från det tredje till det fjärde året märks inte. Det mest märkbara är den språkliga utvecklingen, som har blivit bättre efter ännu ett år i skolbänken. Inte som ”italienska för nybörjare”, utan som i ”italienska, vi testar igen att lära oss hur de italienska verben ska böjas i presens, imperfekt och futurum”. Det fjärde året är också det ”farliga” året, då man tror att man kan läsa och förstå mycket italienska, vilket resulterar i språkliga missförstånd – som när man övertygar hela familjen om att man ska gå upp klockan 7 en söndag morgon för att skolbandet spelar klockan 9…

Æbleskiver
I Italien känner de inte till denna danska delikatess, æbleskiver. Jag bakade 234 stycken till skolavslutningen på skolan och inom 10 minuter var de slut!

…och när man sedan inser, när man har kommit, att man kunde komma antingen klockan 9 eller 11. Eller att man inte deltar i den första timmen av barnens skolavslutning med sång och musik – som de har övat på i ett helt år – då det faktiskt börjar senare.

C’é la vita!

Det femte året som utlandsdansk startar snart, och jag vet, att det kommer att bli ett år med både halvfulla och halvtomma glas – som ett äktenskap. Och det är faktiskt okej – för det är ju precis så livet är.

Om du vill läsa mer om hur det är att bo i Italien som utlandsdansk, så kan du göra det på Charlottes blogg här..

Om du inte har mod att flytta till Italien helt permanent, men gärna vill uppleva det autentiska Italien på en semester i Italien, så kan du här läsa Louises populära artikel ”Drömmen om Italien hittar du på en agriturismo på landet”.

Skriven av
Mer från Charlotte

Tre små förtrollande landskap mitt i Maggioresjön

Det finns 5 stora sjöar i norra Italien (från väst till öst:...
Läs mer