Det var en gång… en fin italiensk kungafamilj

Castello del Valentino är en av Turins många historiska byggnader.
Castello del Valentino är en av Turins många historiska byggnader.

Trots att Italien länge har varit en republik, spökar den kungliga avkomman ständigt i kulisserna. Det skrivs spaltmeter i de italienska medierna om de yngre medlemmarna av kungafamiljen, som är uppvuxna i exil men nu kommit tillbaka till Italien.

Maj-kungen

Från 1861 till 1946 regerade Savoia-familjen från Torino det enade Italien, men kung Vittorio Emanuele III lade faktiskt grunden till monarkins fall. Han valde nämligen att samarbeta med Mussolini och utnämnde honom till Italiens premiärminister år 1922. Således fick fascisterna fritt spelrum i Italien, så länge de bara respekterade monarkin. Då andra världskriget förlorades till de Allierade axelmakterna övergav Vittorio Emanuele III makten till sin son, Umberto II, men redan inom loppet av hans två första månader som regent (från den 9 maj till den 13 juni) miste han den igen. Därav uppstod smeknamnet ”Maj-kungen”. En folkomröstning om monarkins vara eller icke-vara, röstade de flesta för en republik och det italienska kungahuset var i praxis avskaffat. Familjen Savoia var tvungna att resa i exil, och blev fråntagna all egendom och alla privileger.

Turin – Italiens huvudstad

Innan det gick så långt, var familjen Savoia en äkta kunglig familj, som sedan 1563 – med bara några få avbrytningar – hade sitt huvudsäte i Turon. Staden utvecklade sig under familjens inflytande till ett kraftcenter för arkitektur och kultur, och Turin blev år 1861 det italienska kungadömets huvudstad. Många av Savoia-familjens historiska besittningar i Turin kan idag besökas, bland annat Palazzo Reale, Palazzo Madama och Palazzo Carignano. De många arkaderna, som dominerar Turins centrum, kan också härledas tillbaka till kungafamiljen då de byggdes för att kungen skulle kunna transporteras till centrum utan att bli blöt om det regnade. Familjen besatt också egendomar i andra städer i Italien, däribland Quirinale-palatset, som idag huserar den italienska regeringen, samt Villa Ada i Rom.

Se alla våra hotell och semesterlägenheter i Turin här.

Savoia-familiens våbenskjold
Savoia-familjens vapensköld.

Savoia-familjen idag

Kung Umberto II levde resten av sitt liv i exil och kom aldrig tillbaka till Italien då han fram till sin död 1983 var förbjuden att resa in i landet – precis som den resterande manliga delen av familjen. År 2002 upphävdes inreseförbudet och kort därpå började Umberto II son Vittorio Emanuele och hans barnbarn Emanuele Filiberto att röra på sig. År 2007 väckte de talan mot den italienska staten för att få ersättning för familjens år i ofrivillig exil. De ställde ett krav på en ersättning över 250 miljoner Euro. De ansåg också att de skulle få tillbaka några av de egendomar som tidigare varit i familjens ägo – Emanuele Filiberto ställde bland annat krav på att få tillbaka Quirinale-palatset i Rom. Dock stannade det vid hot och alla krav har avvisats från den italienska staten. Många italienare menar än idag att samarbetet med Mussolini och de fatala följder det fick för det italienska folket, är en stämpel på Italiens ära, och att familjen Savoia inte förtjänar något annat öde än det de gick tillmötes.

Åk på semester till den eviga staden Rom

Rivalitet och fiendskap

Oavsett hur man vänder och vrider på det, är det ett faktum att det fortfarande finns ett intresse för den italienska kungafamiljen. En av förklaringarna till detta är att Savoia-familjen är experter på att dra till sig uppmärksamhet, exempelvis genom att de manliga familjemedlemmarna i håller fast vid sina adliga titlar, trots att det inte länge finns några rojaliteter i Italien. Fyra av de manliga familjemedlemmarna strider sinsemellan om att officiellt vara familjens överhuvud. De två kusinerna Vittorio Emanuele och Amedeo, som påkallar sig titlar som ”Prinsen av Napoli”, ”Kungen av Italien” och ”Hertigen av Aosta”, står i spetsen av denna strid. Deras uppenbara fiendskap och rivalitet skapar ständigt rubriker i skvallerblaskorna och bidrar till det fortsatta intresset för den italienska kungafamiljen – trots att de varken äger ett kungarike eller längre har några undersåtar.

Man kan undra om det överhuvudtaget går att tala om en kunglig italiensk familj idag, men även om så bara är tomma titlar och ingen verklig makt, det kan inte förnekas att det fortfarande är en bra historia full av dramatik. Och den späds ständigt på med rykten, falska brev och avslag.

Äventyret fortsätter i det oändliga – eller åtminstone så länge skvallertidningarna har läsare…

Taggar från inlägget
,
Skriven av
Mer från Lars

Upplev två av Palermos sevärdheter

Det är inte många städer i Italien som bär prägel av så...
Läs mer

Kommentera

Din email-adress kommer inte visas. Obligatoriska fält är markerade med *