Arkeologer anslutna till forsknings- och kommunikationsprojektet The Ancient Graffiti Project, har funnit en överraskande källa till ny kunskap om de antika städerna Pompei och Herculaneum i södra Campania – nämligen den antika graffiti som sitter kvar på hus, tempel, bad, väggar, toaletter, och även på gravkistor i de två städerna.
Istället för att fokusera på romarnas tankar och uttrycksformer, vars vittnesmål kan vi ofta läser om idag, i de överlevande skriftliga källorna; riktar projektet sitt fokus på de människor som nöjde sig med att uttrycka sig genom inskriptioner inristade i stadsmurar och på byggnader, innan naturkatastroferna drabbade dessa två antika städer och begravde dem i aska.
Att göra antikens vardag tillgänglig för alla
The Ancient Graffiti Project studerar och dokumenterar dessa antika vardags-inskriptionerna – också kallade antikens “graffiti” – och använder nya digitala teknologier för att bevara och förmedla den, som t.ex. Computationel Photography. Objektet med projektet är att göra denna grafitti tillgänglig för alla via en online sökmotor, så att fler kan få en inblick i de gamla romarnas vardagsvärd, så som den såg ut innan de två städerna begravdes.
Denna nya forskning har bland annat bidragit med upplysningar om vad vissa byggnader i de två städerna användes till, vad invånare gjorde på deras fritid, och hur de hanterade dåtidens kärleksgräl och rivalitet. Analyserna av inristningarna, har också ett stort värde för språkhistoriker och lingvister då det ger helt nya exempel på användandet av vulgärt latin, som tillhörde vardagsspråket på den tiden då de båda städerna var bebodda.
De vanligaste budskapen
Enligt The Ancient Graffiti Project var den mest populära typen av graffiti, den som skulle bekräfta en personen vara eller icke vara, samt meddelanden från en person till en annan. Även användandet av fallos-symboler var utbrett, men då en fallossymbol på den tiden också kunde uttrycka en önskan om att gynnas med lycka, var det långt ifrån alltid ett uttryck för ett sexuellt budskap.
Nummer och datum, var också en vanlig typ av graffiti, vilket indikerar att graffitin har använts till ekonomiska transaktioner, eller till att skriva ner viktiga händelser i dåtidens samhälle. Andra inristningar rymmer grammatiskt komplicerade budskap, såsom bönder, dikter och ordspel, samt teckningar av djur, gladiatorer och geometriska figurer.
Du kan läsa mycket mer om The Ancient Graffiti Project på projektets officiella hemsida.
Resor till Pompei och Herculaneum
Pompei
Pompei var ett livligt romerskt centrum med termalbad, teatrar, handlare och bordeller, då staden vid middagstid den 24 augusti år 79 e.Kr. plötsligt drabbades av ett fruktansvärt öde, som begravde hela staden och dess invånare.
Vesuvius vulkanutbrott drev en hel stads befolkning på flykt från den brinnande askan, som under löpet av två dagar begravde staden, och lade den i en törnrosasömn som varade i mer än 1000 år. Många invånare lyckades fly, men man antar ändå att ett par tusen omkom, varav en del förevigades i deras dödsögonblick.
Du kan läsa mycket mer om en resa till Pompei här
Herculaneum
Herculaneum var en blomstrande romersk stad, som den 24 augusti år 79 e.Kr. – vid samma vulkanutbrott som ödelade Pompei – begravdes i upp till 350 grader varm aska, som senare stelnade.
Askan förkolnade människor, djur, träd och hus, men man har ännu inte funnit mer än 300 av stadens estimerade 5000 invånare (staden hade dessförinnan, år 62 e.Kr. drabbats av ett hårt jordskalv, och det är ovisst hur många invånare som hade flyttat tillbaka till staden efter det).
Utgrävningsområdena i Herculaneum är – liksom dem i Pompei – erkända som världsarv av UNESCO.
