Italienarna och deras förhållande till familjen, kyrkan och den italienska staten

Italienarna har inte den största tilliten till myndigheter. Istället tar familjen rollen som den trofasta stöttepelaren. Men det kan ha sitt pris. 

Nej, italienarna har minst sagt inte mycket tillit till landets offentliga myndigheter. Och det är därför inte hit man går, om jobbet strular, barnen ska börja skolan, eller om det saknas pengar till en ny bil. Istället träder familjen som regel in i rollen som den trofasta hjälparen.

För oss nordbor är det omvänt – vi har generellt tillit till myndigheterna; och förlorar vi vårt jobb, har behov av dagisplatser eller behöver pengar till nya möbler – ja, då går vi inte direkt till familjen, utan ber om hjälp på andra platser. Vi litar på att stödet kan finnas utanför familjens fyra väggar.

Kyrkans inflytande

Men varför är det en så stor skillnad mellan norra och södra Europa? En del av svaret kan vara, att hos oss i norr är kyrka och stat åtskilda, medan den katolska kyrkan i söder fortfarande har ett stort inflytande på det italienska samhället och mentaliteten i landet.

italienska staten
En anledning till skillnaderna mellan italienarnas och vårt förhållande till staten, är att den katolska kyrkan fortfarande tar stor plats i det italienska samhället…

Och enligt den katolska kyrkan, är familjen – och inte staten – den viktigaste garantin för trygghet, då staten också har bevisat att den inte kan garantera optimalt stöd. Detta har smittat av på italienarna, och ju längre söderut i Italien du kommer, desto starkare blir respekten för kyrkan, och desto viktigare blir gamla traditioner och normer.

Bor hemma länge

För x antal år sedan, fungerade familjen också som säkerhetsnät för oss i Norden, men med utvecklingen av välfärdssamhället under 1900-talet övertog staten familjens roll. I Italien har staten aldrig tagit samma roll, och där vi i Norden frigör oss ekonomiskt från våra föräldrar redan vid 18 års ålder, och kan mottaga CSN för att studera vidare, är det de italienska föräldrarnas ansvar att försörja sina barn under studierna, tills det att kandidaten är tagen och ungdomarna har fått ett arbete – eller gifter sig med någon som kan ta över rollen som försörjare.

Brudpar
Många italienska ungdomar bor hemma tills den dag de gifter sig…

Därför upplever man ofta, att många unga fortfarande bor hemma hos föräldrarna medan de läser på universitetet, så att de slipper spendera pengar på kost och logi. Men det är också en tradition hos många italienska familjer, att de unga blir boende hemma, även om de har ett arbete. Det beror för det första på, att lediga bostäder inte är lätta att finna, och för det andra på att det inte tillhör vanligheterna att flytta hemifrån förrän den dag man gifter sig – med mindre att man tvingas flytta från hemstaden på grund av studier eller arbete.

Det kostar…

Det finns fördelar och nackdelar, både med den nordiska och italienska modellen. Förlorar du ditt arbete i Italien, får du inte A-kassa eller biståndshjälp – men i gengäld har du familjen som stöd. Men det är inte utan omkostnader, och i ett land, där man anses klokare och mer erfaren ju äldre man blir, kan det vara svårt att känna sig oberoende av sina föräldrar, och uppfatta sig själv som en självständig individ. Föräldrarna anser att de vet bäst, och d e vill gärna har inflytande över sitt barns beslut, när det t.ex. kommer till att köpa bostad, val av karriär och uppfostran av barnen. De unga har inte i närheten av samma frihet som de unga skandinaverna har. Att t.ex. låta en pojkvän eller flickvän sova över i samma rum som en själv hemma hos föräldrarna, kan till och med i en ålder av 40 år vara svårt för föräldrarna att acceptera.

gammal man
Många italienare flyttar tillbaka hem, när deras föräldrar blir så pass gamla att de inte klarar sig själv…

Och även om man en dag flyttar hemifrån, så kan det hända, att man ändå återigen kommer att bo med sina föräldrar – i Italien är det nämligen tradition att ta hand om sina föräldrar när de kommer upp i åren och inte klarar sig själva. Så, grovt kan man säga, att italienarnas kamp för självständighet varar hela livet. Med en stat som inte spänner upp ett skyddsnät för sina borgare, kommer det alltid finnas behov med stöd från familjen – vilket gör det svårt att helt frigöra sig.

Om du är intresserad av att läsa fler artiklar om italienska traditioner, kan du hitta många fler sådana under vår kategori ”Människor och traditioner” här.

Skriven av
Mer från Mikkel

Visste du att…

…karnevalen i Venedig fick igång hotellrörelsen? En av de mest kända traditionerna...
Läs mer

Kommentera

Din email-adress kommer inte visas. Obligatoriska fält är markerade med *