Mitt första möte med Napoli gick inte som planerat

Napoli cover
I Napoli kan allting hända - läs om Louises första möte med staden här.

Jag bor i Italiens andra största stad, Milano. Och att åka härifrån, till Italiens tredje största stad, Napoli, borde väl egentligen inte vara så stor skillnad? Eller? Jag menar – hur mycket förändras egentligen landskapet och stadsmiljön när du åker från Göteborg till Malmö? Inte nämnvärt mycket. Men nu är ju Milano inte Göteborg. Och Napoli är definitivt inte Malmö. Och skillnaderna mellan modestaden Milano i norr och – törs jag säga – mafiastaden Napoli i söder, är påtaglig. Och alldeles, alldeles underbar!

Mitt första besök i Napoli gick inte riktigt som planerat – faktum är, att det inte ens var planerat. Jag hade pluggat italienska i Perugia i några veckor och tänkte avsluta min tid i Italien med ett besök på Amalfikusten. För att komma dit var jag tvungen att ge mig ut på en lång tågresa – först till Rom, och sedan nytt tåg vidare till Salerno, via Napoli.

Napoli 1
Napoli har fler sidor än du kanske tror – här området Vomero.

På resan från Rom delade jag kupé med en italiensk kille, Gianluca, och vi började prata med varandra som man gör i Italien (ytterligare en skillnad mellan Napoli och Malmö: konversationer med stora gester vs. tysta stillsamma blickar). Jag såg det som en ypperlig chans att få öva mina nyförvärvade kunskaper i det italienska språket, och Gianluca i sin tur såg möjligheten att få bjuda hem en svensk blondin till sin mammas kök för att få provsmaka alla klassiker från Campania (jo, det är sant – jag fick precis den inbjudan efter ungefär 10 minuters konversation, men jag tackade tacksamt nej… tyvärr, får jag väl tillägga såhär i efterhand, det hade säkert blivit ett matminne i världsklass).

Napoli pizza
Jag fick aldrig prova Gianlucas mammas mat – men en äkta napolitansk pizza det har jag ätit, och den var magisk!

Nåväl, när vi kom till Napoli, så stannade plötsligt tåget på en av de yttre stationerna. Vi trodde först att det bara var ett regelmässigt rutinstopp, men när vi inte hade rört oss på 20 minuter – och inte fått någon som helst information i högtalarna – frågade Gianluca mig om jag hade med mig värdesaker i min resväska? Ja, svarade jag, en dator och lite annat av värde som jag haft med mig i Perugia. Han sa då till mig att hålla hårt om min väska, medan han gick ut från vår kupé för att kolla läget – han trodde att det kanske var en mafiakupp på tåget.

Alltså, ursäkta? Mafiakupp?

Där satt alltså jag, alldeles ensam i en tågkupé, och kramade min ryggsäck så hårt jag kunde medan jag förbannade mitt beslut att åka till de här breddgraderna på egen hand. Ingen vill lämnas ensam på en tågstation i Napoli när klockan slagit midnatt.

Gianluca kom så småningom tillbaka och förklarade, att det inte alls var något att oroa sig över – det handlade bara om ett tekniskt fel. Dock var vi de enda passagerarna som satt kvar i tåget, alla andra hade tydligen fått den information som vi missat.

Napoli tåg
Tågtrafiken i Italien fungerar faktiskt oftast över förväntan – men ibland kan det ske lite miss i kommunikationen. Bokstavligen.

Tack vare min nyfunna vänskap med Gianluca, hjälpte han mig att komma hela vägen fram till Salerno, med hjälp av ett litet lokaltåg som stannade på femtioelva olika platser innan det rullade in på Salerno Station. Jag hade nu varit på resande fot i över 10 timmar, jag var något omskakad efter att ha överlevt en hypotetisk mafiakupp (allt förstoras upp när man är ensam och det är mörk), och allt jag ville var att få gå och lägga mig. Så jag tackade Gianluca för all hans hjälp, och skyndade mig bort till mitt hotell där jag slocknade ungefär två sekunder efter jag lagt mig i sängen.

På morgonen när jag vaknade upp till en strålande sol, och satte mig på båten till ett glimrande Amalfi, insåg jag att det hade varit värt mödan. Men jag bestämde mig där och då för att aldrig åka till Napoli igen. Det löftet höll jag fram till förra året, då jag och tre vänner bestämde oss för att göra ett besök, på riktigt, i Napoli. Och jag blev upp över öronen förälskad i staden. Om det ska jag berätta mer en annan gång – tills dess kan ni läsa om mitt besök vid Isola la Gaiola utanför Napolis kust. Ön som sägs vara förbannad, men är det verkligen så?

Amalfikusten
Närheten till det här – staden Amalfi som gett namn åt hela kusten – är ett av Napolis stora plus.

Och förresten – Napoli är inte så farlig som ryktet, och den här berättelsen, kanske får den att framstå. Tvärtom är det en fantastisk stad, med en helt unik atmosfär. Och maten ska vi inte prata om…

Boka en paketresa till Napoli, inklusive flygresa, inkvartering och hyrbil

Vet du att du nu kan boka en hel paketresa till Napoli (och alla In-Italias destinationer), vilken inkluderar både flyg, inkvartering och hyrbil? Så slipper du oroa dig över att fastna på ett tåg i Napoli mitt i natten. Dessutom täcks du av Resegarantifonden, paketreselagen och den utvidgade ansvarsförsäkring som In-Italia har tecknat hos Gouda Rejseforsikring. Ring oss på 040 60 60 499, eller skriv till oss här, för att få tips och råd.

Taggar från inlägget
, , ,
Mer från Louise Laurenius

Gnocchi di patate fatti a casa – hemmagjorda potatisgnocchi

Det finns ett uttryck i Italien som säger Giovedì gnocchi, Venerdì pesce,...
Läs mer