För många, leder citroner automatiskt tankarna till ett soligt Italien. Och faktum är att när du reser runt i landet, är det svårt att undvika denna livligt doftande citrusfrukt – och så syftar jag inte på hyrbilens obligatoriska Wunderbaum med syntetisk citronarom dinglandes i bilens backspegel.
Nej, verkligen inte, för citronen – alltså den äkta varan – används flitigt i en lång rad italienska rätter, och mer därtill! Den går också att hitta som motiv på den lokala marknadens kulörta bordsdukar och förkläden; formad i keramik och vackert glaserad redo att hängas på väggen; som naturtrogen porclinsfigur till bostaden; som fast ingrediens i lokalt producerade parfymer och oljor; som en extra piff i matoljan; som stora gula lysande lanterner på citronträden upp längs Amalfikustens branta klippväggar… ja, användningsområdena tar aldrig slut!
Men hur får du egentligen mest ut av citronen? Italienarna har svaret. Låt oss gå metodiskt tillväga, utifrån och in i fruktköttet på denna förunderligt solgula frukt, för att bli klokare.
Skalet
Här hemma kastar vi ofta bara bort citronskalet när citronen är pressad, men italienarna lyckas få ut det mesta av det tjocka, gula skalet, som dock ska vara obehandlat – det vill säga obesprutat – för att ge bästa resultat. Och det lönar isig. Genom att kandera skalen uppnår man ett ganska dekorativt och smakfullt citronskal – på italienska “canditi” – som kan användas i allt från bakverk, till hemmagjord glass och som pynt på desserter.
Skalen – i obehandlad form – använde också i den smakfulla gremolatan som har många användningsområden. I en gremolata blandas rivet citronskal med hackad persilja och vitlök. Blandningen är ett obligatoriskt tillbehör till bland annat Ossobuco, men kan också användas till lamm, fisk och annat kött.
Citronskalen används också i framställningen av den läckra citronkrämen – crema al limone – som används som fyllning i kakor, som smörbar kräm på morgonfrallan, eller bara som dessert för sig själv.
Man kan också använda det vackra och dekorativa citronskalet vid serveringen av en läskande citronsorbet. Genom att skära av toppen av citronen och därefter urholka den för att göra plats till glassen, kan man bjuda på en ytterst dekorativ dessert – och dessutom sparar man på disk om glassen serveras direkt i citronskalet.
Saften
Citronsaften har många användningsområden, både som marinad och som smakförstärkande ingrediens då en sur/bitter smak önskas. Citronsaften är viktig i den förfriskande och törstsläckande lemonadliknande drickan med krossad is och socker, kallad granita al limone, samt i den kända gula likören Limoncello som procentmässigt inte ligger på den låga sidan, och som avslutar varje måltid på ett ypperligt vis!
En klassiker i det italienska köket är en citrontarte, som innehåller saften från hela tre citron och har ibland också en härligt flytande citronkräm i mitten. Sockret och smöret i kakan gör att den inte blir en allt för sur upplevelse.
Kärnorna
Önskar du lite sydländsk stämning i fönsterkarmen, kan du ta kärnorna från en citron och lägga dem i ett glas vatten med vadd, tills kärnorna börjar att gro. Därefter flyttar du plantorna till en örtkruka med jord – se till att inte förstöra rötterna! Krukorna ska stå så ljust som möjligt, och när planterna har nått en höjd på ca. 35-40 cm, bör de beskäras. Vad många inte vet, är att citronträd har taggar, så det är helt normalt om de dyker upp på ditt citronträd. När citronträdet blommar ser du små vita till violetta blommor, vilka doftar sött. Citronträd blommar och ger frukt två gånger om året under de bäst förhållandena – i Skandinavien ska vi dock inte räkna med att det ger frukt mer än en gång om året.
Limoncello
En av de mest karaktäristiska och mest kända användningsområdena för de sunda gula citronerna, är den i flytande form – jag talar om Limoncello. De flesta som har varit på semester i Italien, i särdel på Amalfikusten eller andra ställen i regionen i Campania, har nog stiftat bekantskap med den gula citronlikören, som nästan kan kallas områdets “nationaldryck”. Den friska likören avslutar ofta måltiden (drucken avkyld), och betraktas som bra för matsmältningen – men kan också nyttjas som en ingrediens i en frisk aperitif, t.ex. blandad med tonicvatten eller champagne. Du kan också njuta av drycken på is, eller över fruktsallad.
Det berättas många historier om likörens födelse, men en sak är säker, och det är man kände till drycken redan i början av 1900-talet, och att den traditionellt sätt har blivit framställd från citronerna i området runt Amalfi. Men om det så var fiskare, bönder eller munkar som uppfann receptet, är mindre viktigare…
Du kan själv göra Limoncello hemma! Här hittar du Lars recept.
Idag framställs likören både industriellt och av små lokala producenter som använder sina egna recept. Ett populärt och karaktäristiskt minne från semestern är en konstnärligt utformad flaska med Limoncello, som säljs överallt i de små krokiga gatorna på Amalfikusten.
Andra användningsområden
Citronens användningsområden har varit många sedan den gula frukten kom till Europa cirka 1200 år före Kristus, och än idag används citronen både till pynt, i matlagning och som viktig ingrediens i många husråd, till exempel:
- I Italien läggs skalet från en pressad citron i diskmaskinen för att undvika dålig lukt.
- Citronsaften verkar rensande och helande på småsår i munnen och på huden.
- Önskar du att bleka håret en smula, kan citronsaften ha en viss effekt (dock endast i blonda hår)
- Emot hosta, ont i halsen och förkylning ska du dricka saften av ½ citron med varmt vatten och en tesked honung.
- Citronen har haft bevisad effekt på koncentrationen som aromaterapeutisk olja – undersökningar har bisat att det begås 54% färre fel i kontorslandskap med citrondoft i airconditionaggregatet.
- Koppar och brons kan putsas med citronsaft på en blöt trasa.
- Citroner håller flugorna borta.
- Citronsaft håller riset vitt.
Min kollega Louise älskar också citroner! Hennes matblogg heter faktiskt Citroncest.blogg.se, och alla hennes recept på Escapeaways blogg hittar du här.
